En sådan magisk söndag!
Det gick vägen... DET GICK VÄGEN! Gefle reste sig från en bedrövlig situation och höll den kvalplats man hade när allsvenskans sista omgång drog igång igår. Två mål... två hjältar? Nej, efter gårdagens vändning har vi ett helt lag fullt av hjältar! Men kom ihåg att det inte är över ännu.
Vi fick en marddrömsstart nere i Göteborg igår, redan efter 20 minuters spel ledde IFK Göteborg med 2-0 och Gefle var ur Allsvenskan. Det var bedrövelse när vi gick till pausvila och det största hoppet ställdes till att AIK skulle tvåla till Åtvidaberg i den andra halvleken. Och bara två minuter in på den andra halvleken fick vi jubla - inte för att Gefle gjort mål utan för att AIK tagit ledningen borta mot Åtvidaberg - kvalplatsen var våran igen.
Än mer hoppfulla blev vi när Jakob Orlov bokstavligt talat tryckte in reduceringen till 2-1 i den 55:e minuten. Den glädjen som infann sig på vår läktare är svår att beskriva, men vi skulle snart mötas av en obehaglig nyhet. Med ungefär kvarten kvar att spela kvitterade Åtvidaberg hemma mot AIK, och vi var återigen ur Allsvenskan. Trots den enormt obehagliga känslan i kroppen repade samtliga supportrar på läktaren mod och hjälpte till att stötta laget så gott vi bara kunde med ramsor och sånger.
Med ungefär tio minuter kvar att spela fick James Frempong lämna planen och ge plats för ytterliggare en anfallare - Dragan Kapcevic. När denne entrade scenen hade Gefle inte mindre än fyra anfallare på planen, där Hasse Berggren agerade släpande forward bakom trion med Orlov, Dahlberg och Kapcevic. Och den sistnämnde hade bara varit på planen i fem minuter när han blev hela Gävles nya hjälte. En distinkt halv-volley betydde 2-2, ett mål som satte hela vår läktare i sjunde himlen... Det var en glädje som gav både jubel och tårar - något som varade ända till slutsignalen ljöd. Och känslan som infann sig när hela laget kom och gjorde "high five" med oss supportrar är oslagbar. Man kunde se en glöd i ögonen på spelarna, en glöd som visar att alla vet att jobbet inte är slutfört än.
Supporterskaran på plats i Göteborg.
Nu väntar GIF Sundsvall i ett dubbelmöte. Vi spelar borta redan på onsdag, och jag hoppas att ALLA som har minsta lilla koppling till Gefle IF tar sig i kragen och åker med Sky Blues till Sundsvall. Sedan avgörs allting hemma på Strömvallen på söndag, en match jag givetvis också kommer att se även om det betyder att jag blir tvungen att avstå vår egen innebandymatch för att kunna vara på plats. Nu ger vi gärnet grabbar, vi ska spela i Allsvenskan även nästa år!
Det finns inget som kan rubba oss, vi ska aldrig mera ner!
Vi fick en marddrömsstart nere i Göteborg igår, redan efter 20 minuters spel ledde IFK Göteborg med 2-0 och Gefle var ur Allsvenskan. Det var bedrövelse när vi gick till pausvila och det största hoppet ställdes till att AIK skulle tvåla till Åtvidaberg i den andra halvleken. Och bara två minuter in på den andra halvleken fick vi jubla - inte för att Gefle gjort mål utan för att AIK tagit ledningen borta mot Åtvidaberg - kvalplatsen var våran igen.
Än mer hoppfulla blev vi när Jakob Orlov bokstavligt talat tryckte in reduceringen till 2-1 i den 55:e minuten. Den glädjen som infann sig på vår läktare är svår att beskriva, men vi skulle snart mötas av en obehaglig nyhet. Med ungefär kvarten kvar att spela kvitterade Åtvidaberg hemma mot AIK, och vi var återigen ur Allsvenskan. Trots den enormt obehagliga känslan i kroppen repade samtliga supportrar på läktaren mod och hjälpte till att stötta laget så gott vi bara kunde med ramsor och sånger.
Med ungefär tio minuter kvar att spela fick James Frempong lämna planen och ge plats för ytterliggare en anfallare - Dragan Kapcevic. När denne entrade scenen hade Gefle inte mindre än fyra anfallare på planen, där Hasse Berggren agerade släpande forward bakom trion med Orlov, Dahlberg och Kapcevic. Och den sistnämnde hade bara varit på planen i fem minuter när han blev hela Gävles nya hjälte. En distinkt halv-volley betydde 2-2, ett mål som satte hela vår läktare i sjunde himlen... Det var en glädje som gav både jubel och tårar - något som varade ända till slutsignalen ljöd. Och känslan som infann sig när hela laget kom och gjorde "high five" med oss supportrar är oslagbar. Man kunde se en glöd i ögonen på spelarna, en glöd som visar att alla vet att jobbet inte är slutfört än.
Supporterskaran på plats i Göteborg.
Nu väntar GIF Sundsvall i ett dubbelmöte. Vi spelar borta redan på onsdag, och jag hoppas att ALLA som har minsta lilla koppling till Gefle IF tar sig i kragen och åker med Sky Blues till Sundsvall. Sedan avgörs allting hemma på Strömvallen på söndag, en match jag givetvis också kommer att se även om det betyder att jag blir tvungen att avstå vår egen innebandymatch för att kunna vara på plats. Nu ger vi gärnet grabbar, vi ska spela i Allsvenskan även nästa år!
Det finns inget som kan rubba oss, vi ska aldrig mera ner!
Kommentarer
Postat av: chGrinders.se
Hej – Vi söker just nu fler bloggare som vill tjäna extrapengar på sin blogg genom att sälja sponsrade inlägg och annonsplats till företag som vi samarbetar med. Är du intresserad kan du läsa om hur detta fungerar här: http://www.grinders.se/page/about
Trackback
