Oförståeligt
Ligger i sängen nu. Har varit och försökt hjälpa Sandra med hennes dator ikväll. Det gick både bra och dåligt. Bra med tanke på att jag lyckades formatera hårddiskarna och installera Windows XP och därmed överträffa hennes bror. Dåligt med tanke på att skivan som hennes bror bidragit med inte verkar vara en speciellt bra version av Windows XP. Den hittar nämligen inga drivrutiner till varken ljudkortet eller nätverkskortet. Så musik och internet kan hon ju glömma tills vidare.
En sak slog mig ikväll. Eller egentligen slog det mig redan i tisdags, iaf halvt som halvt. Min förmåga att hålla saker inom mig har blivit sämre. Snarare obefintlig. Förut var det ingen som kunde se när jag var ledsen, arg eller bara på dåligt humör. Det fungerar inte så längre. Vet inte om det bara är Du som kan se det eller om andra också ser det. Antar att allt som hände med mitt ex för två år sedan satte sina spår. Bara positivt isåfall.
Allt känns bara så konstigt nu och jag förstår fortfarande inte. Varför? Klumpen i magen som försvann har plötsligt kommit tillbaka. Jag intalade nog mig själv att det inte var så farligt bara jag visste. Fel. Bubblan vill inte spricka heller, även fast det känts som om det varit nära ett par gånger. Vill att allt ska vara som för ett par veckor sedan. Det hade inte behövt bli så här. Det hade speciellt inte behövt ske på det här sättet.
Mina känslor har fått sig en rejäl törn. Allt är annorlunda nu. Även om jag har sagt att det inte är annorlunda så känns det i hela kroppen. Hur kan något som kändes så bra plötsligt kännas som om det aldrig hade någon betydelse alls? Just nu känns det bara som om det var en hållplats på vägen, vart nu den leder. Kan jämföra det med min egen fotbollskarriär. När man lessnat på att satsa börjar man spela i Korpen istället. Där existerar inte allvaret, där är det bara en kul lek. Det är så det känns just nu.
Mina funderingar just nu börjar gå från känsliga till logiska. Från det praktiska till hänsyn och respekt. Att först göra en sak och sedan låtsas som ingenting. Det verkar som om det kvittar. Hoppas jag inte blir missförstådd nu. Saker och ting går inte alltid som man hoppas och vill. Det är bara det att jag inte förstår var den plötsliga förändringen kom ifrån. Ungefär som om ett solsken med klarblå himmel skulle blå till åskväder med spöregn och blixtar på bara ett fåtal sekunder. Förstår ingenting. Speciellt inte utan förklaring. Vill ha klarhet.
Ser verkligen inte fram emot ytterliggare åtta timmar på jobbet imorgon (läs idag). Vet inte ens om jag kommer kunna somna inatt. Hoppas verkligen att jag kan det. Det jag däremot ser fram emot är lördag, då är det dags för cup-slutspel i Korpen efter tre segrar av tre möjliga i gruppspelet. Sedan har det talats om en utgång med Kalle på lördag, efter att fotbollen är avklarad. Blir nog åtminstone några öl hemma hos Kalle och, vem vet, kanske lite tv-spel också. Skönt att man har så bra vänner runt omkring sig, det får en att slappna av och tänka på annat.
Ett tappert försök att sova nu, sköt om er allihopa!
Late at night when I close my eyes, all I can think of is you
It all happende so fast, I should have known it was too good to be true
It feels like you turned your back at me, you really let me down
Now I see my self under the surface, it feels like I'm about to drown
Sometimes I wonder if you even care, and I wonder if you feel
That deep down in my heart and my soul, my love for you is pure and real
En sak slog mig ikväll. Eller egentligen slog det mig redan i tisdags, iaf halvt som halvt. Min förmåga att hålla saker inom mig har blivit sämre. Snarare obefintlig. Förut var det ingen som kunde se när jag var ledsen, arg eller bara på dåligt humör. Det fungerar inte så längre. Vet inte om det bara är Du som kan se det eller om andra också ser det. Antar att allt som hände med mitt ex för två år sedan satte sina spår. Bara positivt isåfall.
Allt känns bara så konstigt nu och jag förstår fortfarande inte. Varför? Klumpen i magen som försvann har plötsligt kommit tillbaka. Jag intalade nog mig själv att det inte var så farligt bara jag visste. Fel. Bubblan vill inte spricka heller, även fast det känts som om det varit nära ett par gånger. Vill att allt ska vara som för ett par veckor sedan. Det hade inte behövt bli så här. Det hade speciellt inte behövt ske på det här sättet.
Mina känslor har fått sig en rejäl törn. Allt är annorlunda nu. Även om jag har sagt att det inte är annorlunda så känns det i hela kroppen. Hur kan något som kändes så bra plötsligt kännas som om det aldrig hade någon betydelse alls? Just nu känns det bara som om det var en hållplats på vägen, vart nu den leder. Kan jämföra det med min egen fotbollskarriär. När man lessnat på att satsa börjar man spela i Korpen istället. Där existerar inte allvaret, där är det bara en kul lek. Det är så det känns just nu.
Mina funderingar just nu börjar gå från känsliga till logiska. Från det praktiska till hänsyn och respekt. Att först göra en sak och sedan låtsas som ingenting. Det verkar som om det kvittar. Hoppas jag inte blir missförstådd nu. Saker och ting går inte alltid som man hoppas och vill. Det är bara det att jag inte förstår var den plötsliga förändringen kom ifrån. Ungefär som om ett solsken med klarblå himmel skulle blå till åskväder med spöregn och blixtar på bara ett fåtal sekunder. Förstår ingenting. Speciellt inte utan förklaring. Vill ha klarhet.
Ser verkligen inte fram emot ytterliggare åtta timmar på jobbet imorgon (läs idag). Vet inte ens om jag kommer kunna somna inatt. Hoppas verkligen att jag kan det. Det jag däremot ser fram emot är lördag, då är det dags för cup-slutspel i Korpen efter tre segrar av tre möjliga i gruppspelet. Sedan har det talats om en utgång med Kalle på lördag, efter att fotbollen är avklarad. Blir nog åtminstone några öl hemma hos Kalle och, vem vet, kanske lite tv-spel också. Skönt att man har så bra vänner runt omkring sig, det får en att slappna av och tänka på annat.
Ett tappert försök att sova nu, sköt om er allihopa!
Late at night when I close my eyes, all I can think of is you
It all happende so fast, I should have known it was too good to be true
It feels like you turned your back at me, you really let me down
Now I see my self under the surface, it feels like I'm about to drown
Sometimes I wonder if you even care, and I wonder if you feel
That deep down in my heart and my soul, my love for you is pure and real
Kommentarer
Postat av: Emma
killar och tevespel ... suck !
Trackback
