Kanada!? Nej, Ryssland!

Det här med att inte blogga frekvent har jag ju misslyckats med än så länge. Tre inlägg på två dagar är kanske lite väl. Men samtidigt händer det mycket saker lite överallt just nu så det kanske inte är så konstigt.

Har precis lagt mig i sängen framför datorn. Kom direkt från TV-soffan där jag såg en makalöst bra VM-final. Kanada skulle bara ta hem guldet på hemmaplan. Med det laget. Och med 4-2 i bagaget inför sista perioden var väl matchen ändå avgjord? Det trodde nog kanadensarna också, för de slutade spela hockey. Ryssarna reducerade till 4-3 och plötsligt så började den vilda jakten. Och när ständigt kritiserade Ilya Kovalchuk kvitterade till 4-4 i slutet på matchen såg kanadensarna ut som vilsna små lamm på isen. Det blev sudden death. Rick Nash fick hjärnsläpp och skickade upp pucken på läktaren, vilket betyder 2 minuters utvisning och drömläge för Ryssland. Och visst var det den där Kovalchuk som skulle avgöra. I det närmaste hånad av våra svenska kommentatorer som inte kunde förstå varför den ryske stjärnan inte blev bänkad. Sedan fick de lyfta på hatten och tacka för uppvisningen. Det gör jag med, var längesen jag såg en så bra VM-final och en så bra match i en internationell turnering.

I övrigt har det varit en trevlig dag. Jobbade mellan 09:00 - 13:00 och efter jobbet följde jag med Kalle hem för att hämta min cykel som stod kvar där. Blev kvar till sena eftermiddagen, spelade tv-spel med Kalle och snackade lite skit. Sedan hemåt för att titta på den ovan nämnda hockeyn. Hann med att prata lite med Sandra när jag kom hem också. Eller lite var en underdrift, det blev ett ganska långt samtal till sist.

Börjar bli sovdags nu. Får se om det går bättre att sova ikväll än vad det gjorde igår. Det skulle vara välbehövligt med tanke på att jobbet börjar 07:00 imorgon bitti. Men jag misstänker att en del tankar kommer att fara omkring i mitt huvud även inatt. Så kommer det nog att vara ett tag.

Sov gott och sköt om er så får vi se när det skrivs något mer här!


Kvällens känsla: Anders Johansson - If it's all I ever do

The first time that you spoke my name
It somehow sounded not the same
Was like I knew from that moment on
That this is what I'm living for
Faith had opened up the door
And who am I to say that heaven could be wrong

If it's all I ever do
I would give my heart to you
And I will do it faithfully, until the end of time
When they carve my name in stone
At least I'll know they know
That in this life I made mistakes, but I did one thing right
'Cause I was ment for ever loving you
If it's all I ever do, my love

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0