Johans blogg

Snipp, snapp, snut - så var arbetsveckan slut. En dag tidigare än vanligt. Nationaldagen imorgon ju. Borde firas, men vet inte om jag känner för det. Har inte riktigt något att fira över. Skulle helst vilja sova hela långa helgen.

En lite varierande arbetsvecka har gått till ända. Igår och idag var inte speciellt roliga. Eftersom att imorgon är en röd dag skulle alla städer, som normalt sett får sina leveranser på fredagar, få sina leveranser idag istället. Så det blev tre dagars leveranser på två arbetsdagar. Och det blev otroligt tajt med tid, det vill jag lova. Men nu är veckan som sagt över, så nu är det bekymmer-fritt tills på måndag. Haha, trodde ni på det?

Det är makalöst vad en människa kan ställa till i huvudet på en annan människa. Det går liksom inte att glömma. Allting var ju så bra. Eller? Det verkade som det iaf. Sedan var det som om en bomb föll ner, rätt i huvudet på mig. Hur ska man bete sig? Nu verkar precis allting vara precis tvärtemot vad det var - inte alls bra! Det är stelt, försiktigt och rent åt skogen. Helt ärligt känns det som ett två-årigt bakslag. I never saw it coming.

Men nu har jag åtminstone perioder då jag kan tänka på annat. Framförallt de senaste dagarna när jag har kunnat prata av mig med min nya bekantskap. Alltid trevligt med nya vänner men extra trevligt när man träffar någon som man känner att man har känt i flera år. Någon som verkar ha samma syn på livet. Precis likadana åsikter. Nu får du inte vara anonym längre Jennie, fast det kanske inte spelar så stor roll. Tack för kaffet, förresten!

Ska försöka fixa mig någonting att äta nu. Håller på att hungrar ihjäl. Måste trappa ner lite på min dömning snart om jag ska hinna äta ordentligt mellan jobb och matcher. Eller åtminstone se till att få matcher i stan och inte en eller ett par mil härifrån. Det tar så otroligt mycket tid. Måste göra någonting åt situationen i alla fall. Puh!

Nästa vecka har jag planerat att börja träna efter jobbet. På gym alltså. Det är nog försent för Beach 2008 men det kvittar. Ta mig för den jag är eller låt mig vara. Gymmet jag ska börja träna på håller väl inte högsta kvalitet men det kvittar. Allting som behövs finns där, dessutom är det billigt och bara några hundra meter från jobbet. Hur smidigt som helst. Får förhoppningsvis med mig en arbetskamrat på träningspassen från och med juli, dessutom.

Nu får det räcka. Nu väntar mat. Nu väntar sömn, eller åtminstone ett försök till att somna. Sedan väntar uppvaknandet. Blir förmodligen runt lunchtid imorgon. Men jag skulle inte klaga om jag inte vaknar förrän klockan 05:30 på måndag morgon, redo för en ny arbetsvecka. Har inget sug för helgen alls. Tragiskt!

Sov gott allesammans och ha en trevlig långhelg!